Grundläggande om manuell rengöring – Del 3: Hur fungerar manuell rengöring?

I den tredje delen av vår blogg i sex delar om rengöring tar vi upp den avgörande frågan: hur utförs vanligtvis den manuella rengöringsprocessen? Ett robust manuellt rengöringsprogram är i allmänhet en integrering av det bästa från vetenskap och ledning – dessa kan användas för att utveckla effektiva SSOP (Sanitation Standard Operating Procedure) -rutiner, vilka bör förstås väl av de anställda som implementerar dem.

Utvärdera TACTER-parametrarna

TACT-cirkeln utvecklades ursprungligen av Dr Herbert Sinner 1960. Den här modellen listar de parametrar som behövs för att ta bort smuts från en yta. Vi har lagt till två parametrar – anställda och resurser (Employees och Resources), för att göra det till en helhetsmodell för effektiv rengöring. 

Om ett tjockt kontamineringslager har byggts upp på en yta intensifieras TACTER-kraven, vilket innebär att en mer intensiv manuell rengöring behöver användas för att effektivt avlägsna föroreningarna.

Modellen tar hänsyn till följande viktiga frågor:

• Vilken typ av yta saneras?
• Vilken typ av smuts avlägsnas eller minskas till en godtagbar nivå?
• Vad är syftet med saneringsåtgärden?
• Vilken saneringsåtgärd utförs steg för steg?
• Är saneringsprocessen validerad?
• Är saneringsprocessen tillräckligt kontrollerad?
• Hur effektiv är saneringsåtgärden?
• Hur smidig är saneringsåtgärden?
• Stöds processerna av validerade vetenskapliga, tekniska eller trovärdiga referenser?
• Vidtas korrigerande åtgärder för att korrigera eller förebygga något betydande som kan gå fel?

Rengöringsbeslut måste vara riskbaserade

Beroende på typ av smuts, yta och andra rengöringsöverväganden kan anläggningen besluta om utförande av torr, våt, eller kontrollerad våt rengöring:

Torr rengöring, där lite eller inget vatten används, praktiseras normalt i miljöer där livsmedel med låg vattenaktivitet (t.ex. mjöl, mjölkpulver, kex osv.) tillverkas. Införande av vatten i dessa miljöer skulle kunna ge ökade förutsättningar för mikrobiell tillväxt. I avsaknad av vatten krävs särskild försiktighet vid rengöring för att förhindra spridningen av allergenpartiklar via luften som kan leda till korskontaminering av produkter. 

Vid våt rengöring används vatten för att avlägsna löslig smuts från ytan. Detta är den vanligaste rengöringsmetoden vid bearbetning av livsmedel med hög vattenaktivitet (t.ex. kött, drycker osv.). De största nackdelarna i samband med våtrengöring är relaterade till tillväxten och spridning av mikrober (via vattendroppar, aerosoler, stillastående vatten, kondens) och de stora mängder vatten som används och avloppsvatten som genereras.

I flera livsmedelsanläggningar utförs dock kontrollerad våtrengöring av mindre och isärtagna utrustningsdelar vid en egen station för att minimera risken för korskontaminering. 

Dokumentera och implementera rengöringsstegen tydligt

Anställda som implementerar och upprätthåller rengöringsprogrammet måste vara välutbildade och tränade på rengöringsuppgifterna. För våt rengöring är detta de rekommenderade rengöringsstegen:

• Säkra utrustningen, ta isär och torr-rengör för att avlägsna grovt skräp.
• Förskölj utrustningens ytor med vatten av dricksvattenkvalitet, uppifrån och ned.
• Applicera rengöringsmedel och skum och skrubba nerifrån och upp.
• Skölj efter rengöringen med vatten av dricksvattenkvalitet och utför självkontroll (av operatören).
• Utför en formell hygieninspektion efter rengöring (vanligtvis utförd av QC).
• Desinficera (med lämpligt desinfektionsmedel), skölj (på lämpligt sätt utifrån desinfektionsmedel och livsmedel som hanteras) Torka och montera ihop utrustningen igen.
• Torka utrustningen och få en övervakningsverifiering av att utrustningen är ok att använda, som en del av förkontrollen.
• Observera att sekvensen för desinfektions-, skölj-, tork- och återmonteringsstegen kan förändras beroende på vilken utrustning som ska rengöras. Lämplig sekvens bör baseras på riskbedömning.

Att använda rätt rengöringsredskap och kemikalier (vid rätt temperaturer och i rätt koncentrationer) är avgörande för att säkerställa effektiv sanering av utrustningen.

Nästa steg

I vår nästa blogg kommer vi att diskutera hur du bestämmer frekvens och plats för manuell rengöring. Håll dig uppdaterad!

Referenser:

• Remco (2020). The Role of Manual Cleaning in Biofilm Prevention and Removal. Länk till rapport: https://go.remcoproducts.com/biofilms
• Smith Debra (2017). Optimizing Food Safety Through Good Cleaning Tool Maintenance. Länk till rapport: https://remcoproducts.com/cleaning-tool-maintenance/