Vad ryms i en borste?

Det här blogginlägget ingår i en serie inlägg ägnade att fira Vikans 120-årsjubileum. Genom att leta i arkiven har vi identifierat några av de huvudteman och milstolpar som är utmärkande för oss och för vår resa hittills. Förhoppningsvis ger historierna inblick i vilka vi är som företag i dag.

Betydelsen av material i Vikans historia

Vad ryms i en borste? Det är en fråga som vi tar på fullständigt allvar – och som vi tolkar bokstavligt. Egentligen skulle hela vår 120-åriga historia kunna berättas med utgångspunkt i de material som våra produkter består av.

Men innan vi gör det, kanske vi bör förklara varför materialen är så viktiga. Det hela kommer an på att borstar och andra rengöringsredskap inte bara måste kunna användas för att rengöra. De måste också vara rena. Det går inte att få en yta helt ren om rengöringsredskapet i sig är smutsigt. De material som ett rengöringsredskap består av, i kombination med redskapets design, måste inverka på båda dessa aspekter, dvs. hur bra redskapet rengör och hur bra det går att hålla redskapet rent.

På 1800-talet, då Vikan grundades, var en borste av ett träblock med borststrån av naturfiber som hade sytts ihop med garn och stuckits in i hål i träblocket. På den tiden, innan träproduktionen hade industrialiserats, låg fokus på rengöringseffektivitet, dvs. hur bra borsten kunde rengöra. En borste ansågs också vara ”bra på att rengöra” om den kunde ge bra rengöringsresultat under lång tid, vilket innebär att hållbarhet var en viktig faktor redan från början.

De material som Vikans grundare, A.P. Pedersen, använde i de första borstarna valdes för att tjäna de olika borstarnas specifika ändamål. A.P. Pedersens fabrik hade ett lager med många olika slags naturfiber för olika typer av borstar och kvastar, och konsten var att välja den perfekta fibern för skrubborstar, gatusopkvastar, mejeriborstar och så vidare. Av dokumentationen i våra arkiv framgår att Pedersen, för de finare borstarna, använde minst fyra olika piassavafibrer och även häst- och svinhår – den senare komponenten importerad från så avlägsna platser som Indien och Kina.

På 1930-talet hade det växande företaget fått ett eget ”blandningsrum”, där olika fibrer kombinerades till borsttyper för mycket specifika användningsområden. Under andra världskriget begränsades tillgången till utländska marknader, vilket innebar att företaget tvingades använda alternativa borstmaterial – ett tidigt tecken på Vikans berömda uppfinningsrikedom. Genom umbärandena var drivkraften hela tiden att skapa effektiva, välfungerande och hållbara rengöringsredskap.

Parallellt med sortimentet av trä- och naturfiberredskap började Vikan tillverka ett fåtal plastborstar i mitten av 1960-talet. Men i början av 1970-talet förändrades allt, som följd av en vetenskaplig studie där det visade sig att bakterienivåerna i ett kylrum hos en dansk köttförpackare var högre efter rengöringen än före. Den här upptäckten – parallellt med en ökad medvetenhet om hygien inom livsmedelsproduktion och nya möjligheter att mäta sådan hygien – gav Vikan en skjuts in i en ny era, där rengöringsredskapen måste kunna rengöra effektivt i konventionell mening och dessutom vara rena, för att kunna rengöra hygieniskt.

Vikan antog utmaningen med samma inställning som man alltid hade gjort: genom att utgå från materialen i rengöringsredskapen och omvärdera frågeställningen vad ryms i en borste. Man drog slutsatsen att syntetmaterial, såsom plast och nylon, var rätt väg att gå, och Vikan började tillverka sin banbrytande ”vita serie” av hygieniska borstar för livsmedelsindustrin.

Den som känner till Vikans moderna produktsortiment förstår att resten är, som man brukar säga, historia. Över hela världen är Vikan känt som ledande inom hygieniska rengöringsredskap – hållbara redskap som rengör effektivt och som också kan hållas rena, så att rengöringen blir hygienisk. Ett intressant sidospår här är att det verkligt betydelsefulla inte alltid är de material som ingår i produkten, utan snarare de material som inte ingår. Genom att till exempel eliminera häftklamrar och harts i borstarna, och i stället använda en helgjuten konstruktion, har vi med UST-sortimentet exkluderat två potentiella föroreningskällor.

Nuförtiden måste rengöringsredskap som kommer i kontakt med livsmedel vara godkända för livsmedelskontakt. Även här är Vikan en branschledare: I produkter avsedda för livsmedelsbranschen använder vi endast material godkända för livsmedelskontakt, och vi erbjuder dessutom en försäkran om överensstämmelse för vart och ett av våra hygieniska rengöringsredskap.

Genom Vikans hela historia har materialen i våra redskap – från trä och naturfiber, till livsmedelsgodkänd plast samt nylon – spelat en avgörande roll och befäst vår ledande ställning inom hygieniska rengöringsredskap för livsmedelsindustrin.