Förhindra främmande föremål från rengöringsutrustning

Det här blogginlägget handlar om hur du väljer och sköter rengöringsredskap för livsmedelsindustrin, med fokus på att minimera risken för produktkontaminering på grund av främmande föremål.

Vad är främmande föremål?

Främmande föremål är oönskade föremål eller partiklar som förekommer i livsmedel och kan äventyra livsmedelssäkerheten och livsmedlens kvalitet. Uppenbara exempel är saker som inte hör hemma i livsmedlet, såsom insekter, sten, glasbitar eller plastbitar. Men även saker som till exempel härrör från råvaran – till exempel stjälkbitar, skal eller fjädrar – kan vara främmande föremål.

Varför är de ett problem?

När det kommer ett klagomål rörande främmande föremål måste livsmedelstillverkaren eller relevant myndighet bestämma om det främmande föremålet gör livsmedlet ”osäkert” – dvs. om livsmedlet har blivit otjänligt eller farligt för hälsan, avviker från förväntad produktkvalitet eller från kraven rörande rättvis handel. Om någon av dessa saker visar sig vara sann, bryter tillverkaren mot EU-förordning nr 178/2002 och förväntas vidta ålagda åtgärder, exempelvis återkallande av produkten.

Kontroll och begränsning av främmande föremål är ett krav enligt både livsmedelssäkerhetssystem (som GFSI:s riktlinje) och livsmedelsindustrins egna riktlinjer.

Det här blogginlägget handlar om hur du väljer och sköter rengöringsredskap för livsmedelsindustrin, med fokus på att minimera risken för produktkontaminering på grund av främmande föremål.

Utmaningar:

Merparten av den rengöringsutrustning som används inom livsmedelsproduktion är av plast (till exempel polyester, polypropylen och nylon), metall (rostfritt stål och aluminium), gummi, silikoner och termoplastiska elastomerer (TPE) eller olika kombinationer av de nämnda materialen.

Användning av metalldetektorer är ett av de främsta sätten att förhindra främmande föremål inom livsmedelstillverkning. Metalldetektering är en etablerad och effektiv metod för att minska risken för metallbitar i kommersiella livsmedelsprodukter. Att förhindra främmande föremål av andra material än metall är svårare, även med tillgång till röntgensystem. I synnerhet är främmande föremål av lågdensitetsplast en utmaning.

Det här innebär att det främsta sättet att förhindra främmande föremål från rengöringsutrustning, är att välja rätt redskap och att sedan använda och sköta dem rätt. Därutöver kan man utföra visuell inspektion av livsmedlen, antingen manuellt eller med automatiserade system.

Vad säger GFSI-standarderna?

BRC¹:

• Faroanalys och styrning, 2.7.2 – ”HACCP-säkerhetsteamet ska utföra en faroanalys i syfte att identifiera risker som måste förhindras, elimineras eller minskas till godtagbara nivåer.” Denna ska innefatta:
  
  • Förekomst eller generering av främmande föremål.
    
    
• Underhåll, 4,7 – ”Ett effektivt underhållsprogram ska vara aktivt i anläggningen och för utrustningen, för att förhindra kontaminering...”
  
  
• Underhåll, 4.7.2 – ”Därutöver – om det finns risk för att produkter kontamineras av främmande föremål härrörande från skador på utrustningen – ska utrustningen inspekteras regelbundet (enligt fastställda intervall). Inspektionsresultaten ska dokumenteras och lämpliga åtgärder vidtas.”

FSSC 22000²:

• Rengöringsmedel och rengöringsredskap, 11.2 – ”Utrustningen ska vara hygieniskt utformad och hållas i ett sådant skick att den inte utgör en potentiell källa till främmande ämnen.”’

IFS³:

Foreign material risk mitigation 4.12.

• 4.12.1 – Produkterna som bearbetas ska skyddas mot fysisk kontaminering. Särskild hänsyn ska också tas till risker för kontaminering av produkter som orsakas av:
  • utrustning och redskap

• 4.12.2* KO nr. 6: Baserat på riskanalys och bedömning av dess risker, ska rutiner finnas för att undvika kontaminering av främmande föremål. Kontaminerade produkter ska behandlas som produkter som inte överensstämmer.

*IFS KOs eller 'Knock out' krav: Om en revisor konstaterar att dessa krav inte är uppfyllda resulterar detta i icke-certifiering.

Tillgängliga riktlinjer

Riktlinje 8⁴ i principerna för hygienisk design, utformade av European Hygienic Engineering Design Group (EHEDG), slår fast att ett av de funktionella hygienkraven för utrustning inom livsmedelsindustrin ska vara att ”förhindra kontaminering i form av främmande partiklar”.  Kravet bör tillämpas på all utrustning som används i produktionsmiljöer inom livsmedelsindustrin, i synnerhet utrustning som kommer i direkt eller indirekt kontakt med livsmedel, vilket innebär ökad risk för kontaminering i form av främmande föremål. Rengöringsredskap är exempel på sådan utrustning.

Enligt EHEDG-riktlinjerna för att minska kontamineringsrisken^4,5 ska utrustningen: 

• ha hög motståndskraft mot sprickbildning, urflisning, korrosion, nötning, flagning och UV-ljus
  
  
• vara fri från fästanordningar som kan lossna och falla ner i produkten
  
  
• vara mekaniskt stabil.

Vidare bör utrustningen inspekteras och bytas ut regelbundet, inom ramen för ett effektivt föregripande underhållsprogram, och utrustningen ska rengöras och inspekteras före användning.

Dessvärre utformas eller används inte all rengöringsutrustning för livsmedelsindustrin med utgångspunkt i ovanstående riktlinjer. Alltför ofta tillverkas och används utrustning av undermålig kvalitet (figur 1–6), och underhållet av utrustningen förbises (figur 7–8).

Figur 1: 
Gummiskrapa med utbytbart blad – undermålig utformning. 

Figur 2: 
Skador orsakade av skruvmejsel. 

Figur 3: 
Metallskruv håller ihop två av skrapans delar.

Figur 4-6: 
Platstillverkad utrustning där skruvar och muttrar – eller tejp – används för att fästa ihop olika delar eller reparera utrustningen. Ökad risk för kontaminering i form av främmande föremål.

Figur 7-8: 
Dåligt skött utrustning, vilket leder till ökad risk för främmande föremål från matrester, bakterier och borststrån.

Så minskar du risken för främmande föremål från rengöringsredskap:

Allmänna riktlinjer

Välj rengöringsutrustning,

• av god kvalitet och av material som är hållbara och motståndskraftiga mot utmaningar i produktionsmiljön, exempelvis temperatur, kemikalier, ljus, livsmedel, olika sorters ytor osv.
• som har kontrasterande färger i förhållande till livsmedelsprodukten, så att eventuella främmande föremål kan upptäckas lättare (antingen med blotta ögat eller med hjälp av ett automatiserat system).
• som saknar fästanordningar.
• är mekaniskt stabila.

Använd inte rengöringsutrustning

• som är av trä eller skumplast – båda dessa material har vissa hållbarhetsbegränsningar, vilket kan innebära ökad risk för främmande föremål.
• som är målad, lackerad eller belagd med andra ytskikt.
• som har skador eller kraftigt slitage.
• av undermåligt utförande eller som har reparerats.

Du bör alltid

• rengöra och inspektera utrustningen före användning.
• inspektera, reparera och byta ut utrustning regelbundet, som del av ett föregripande underhållsprogram.
• förvara utrustningen på lämpligt sätt, till exempel på väggfästen eller shadowboards, för att minimera skador och minska risken för korskontaminering i form av främmande föremål.

Borststrån som främmande föremål

Olika slags borstar är en av de vanligaste källorna till främmande föremål från rengöringsutrustning inom livsmedelsindustrin. Borststrån kan gå av eller lossna från borsthuvudet och sedan hamna i produkten.

Tyvärr finns det alltid en risk för att produkter förorenas av borststrån. Borststrån på rengöringsredskap för livsmedelsindustrin är vanligen av plast – oftast en polyester som polybutylentereftalat (PBT), polypropen (PP) eller nylon, och strånas diameter varierar i spannet 0,15–0,60 mm. Oavsett plastmaterialets kvalitet eller borstredskapets konstruktion finns det risk för att stråna fastnar – och därmed går av och lossnar från borsthuvudet – när redskapet används. De kan också skäras av eller gå sönder på grund av vassa kanter på redskapet.

Borstar med plaststrån som kan upptäckas av metalldetektor

Borstar med strån av plast som är metalldetekterbar är tillgängliga för livsmedelsindustrin och föreslås allmänt som ett sätt att förhindra att kontaminerade livsmedelsprodukter når konsumenterna. Ett antal studier^6,7 har utförts för att undersöka hur sådana borststrån presterar beträffande hållbarhet, funktion, ”rengöringsvänlighet” och detekterbarhet i metalldetektorer.
I korthet visar studierna att de metalldetekterbara borststråna

• inte är detekterbara i närheten av livsmedel och förpackningar
• är 68 % svagare och bara hälften så elastiska som standardplastborst (polyester (PBT))
• varken är mer eller mindre effektiva vid rengöring än standardplastborst
• är svårare att rengöra.

Användning av metalldetekterbara plastborst kan i själva verket öka risken för kontaminering, eftersom borstmaterialet inte är lika hållfast och elastiskt, samtidigt som det finns en felaktig uppfattning om att alla borststrån som eventuellt förekommer i produkten kommer att upptäckas i metalldetektorn.

Hela rapporten om de studier som har utförts på metalldetekterbara borstar med plaststrån finns här; eller läs summeringen här 

Rapport

Broschyr

Figur 11.
Tvärsnitt av borststråbunt i en gjutplasthärdad, borrad och häftad borste – borststråna i mitten av bunten får ingen ytterligare infästningsstyrka från gjutplasten.

Bild publicerad med tillstånd av CampdenBRI

Som hos konventionella borrade och häftade borstar kan borststråna fastna i den utrustning som rengörs, så att strån dras ut ur bunten. Varje gång som det händer, bildas ännu mer utrymme mellan häftklammern och buntens kvarvarande strån, så att de återstående stråna sitter ännu lösare. Ju fler borststrån som dras ut ur bunten, desto lösare sitter de kvarvarande stråna, vilket ökar risken för att fler strån lossnar. Dessutom kan gjutplatsen i sig utgöra en risk för främmande föremål. Efter visst slitage, och när borststrån dras ut, kan gjutplastfragment lossna från borsten.

Helgjutna borstar

I en helgjuten borste används varken metall eller gjutplastinfästning, vilket eliminerar risken för avgivning av främmande föremål. Varje borststrå i de olika buntarna fixeras individuellt (med värme) i en enhet (figur 12) som sedan formas till ett borsthuvud. Den här tekniken ger en genomgående bra förbindningsstyrka för varje borststrå, oavsett dess placering i bunten och oberoende av de andra borststråna.

Läs gärna det här blogginlägget om du vill veta mer om infästningsstyrka för borststrån.

Blog post

Referenser:

1. BRC (2018). Global Standard Food Safety, Issue 8. August 2018.
   
   
2. International Standards Organisation. (2009). ISO/TS 22002-1:2009. Prerequisite programmes on food safety, part 1: food manufacturing (last reviewed in 2020).
   
   
3. International Featured Standard. (2020). IFS Food 7.
   
   
4. EHEDG (2018). Hygienic equipment design criteria. Riktlinjedokument nr 8.
   
   
5. EHEDG (2005) Materials of construction for equipment in contact with food. Riktlinjedokument nr 32.
   
   
6. Smith, D. L. (2:a upplagan 2021). Metal detectable plastics use in cleaning tools and utensils - does it reduce foreign body risk? Vikan-rapport.
   
   
7. Anderson, W. och Armstrong-Gore, J., (2017). Detectable products and materials. BST-rapport.
   
   
8. Smith, D.L. (2017). The hygienic design of food industry brushware - the good, the bad and the ugly. Journal of Hygienic Engineering and Design.